På väg hem efter en jobbkväll.. Ska vara där 07 imorn så det blir att försöka somna så fort jag kan...
Vi har en patient i palliativt skede och anhöriga till hen har svårt att förstå vad som sker.. Vi har gjort allt vi kunnat och nu är det god omvårdnad som vi ger, tills det är dax att somna in... Vi diskuterade det på jobbet då en av anhöriga kom och sa att patienten tittat upp och man kanske kunde ge lite nyponsoppa.. Den anhöriga har fortfarande hopp och kan inte se att det inte finns nått att göra.. Jag förstår den känslan.. Kommer så väl ihåg när jag o syrran satt hos morfar när han låg på sjukhus efter hjärnblödning.. Vi satt och pratade minnen och om vad morfar tyckte om, vi höll i hans händer... OCH då vid ett tillfälle klämde han till med händerna och vi trodde såklart att han var med och att det var hans sätt att visa det på... Han gick bort några dagar senare och jag hade väldigt svårt att förstå... Nu i efterhand har jag genom att själv jobba med det förstått att kroppen kan reagera så utan att det betyder nått... Som personal ser man det men som anhörig finns hoppet där... Hoppas dem får sin frid snart..
Lite tankar bara..
Kramkram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag vaknade jag självklart före alla andra i huset, spänd på att veta vad vi skulle hitta på. Vi spenderade dagen på Loka Brunn. Började vistelsen med lunch, såå gott. Jättefin buffé där det fanns massor av gott att äta. Sedan var det dags fö...

Då har födelsedagen kommit igen. Och denna gång är det 40 år jag fyller. Har blandade känslor. Har egentligen ingen kris, känner mig rätt så tillfreds med allt just nu. Det enda jag kan känna är att allt går så fruktansvärt fort. Vill ha mer tid, t...

Idag har vi varit mer ute än inne, vart skönt väder med sol och svalkande vind. Musse härjar fullt och de andra killarna njuter i gräset. Senare blir det bad för vår del. Ska invänta Andreas bara. Lillbus Gizze och Texas Musse myser i li...

Hej allihopa. Det var verkligen inte igår som jag skrev. Haft en hel del att göra men nu har äntligen livet kommit på rätt spår igen. Om ett par månader så flyttar vi till hus, dags att lämna vårt underbara radhus. Vi är några fler i familjen ...

Det har gått 2 timmar sedan jag lämnade av barnen till deras pappa. De ska åka utomlands med honom 1 månad och jag har sådan ångest. Grät hela vägen hem och tårarna sprutar fortfarande, ser knappt vad jag skriver. Mina älskade trollungar.. saknaden ä...